MissLillaNilla

ska snart krypa ner isängen....  inatt sov ja väldans gott.. men imorse började drömmarna, iaf de ja kommer ihåg!!! Emil, ja vill att vi ska vara vänner en dag...  men de får ta sin tid....  du har betytt, eller rättare sagt betyder fortfarande så himla mycke för mej!! ja vill kunna se dej i ögonen igen utan att bara känna hur mycke du sårat mej!!! en dag....  förhoppningsvis!! ja vill oxå komma ihåg dej som en underbar person... fan va ja har tänkt mycke på de mailet du skicka till mej...  ja hoppas du ringer en dag som du sa så vi kan prata ut lite....

de e så mycke som cirkulerar runt i mitt huvud just nu.. å de e väl därför ja e så jävla trött oxå, har huvudvärk!!! ja vill reda ut mitt liv...  men de hjälper inte att stressa upp mej... ja e inte samma person som ja var för några år sen när ja bara skakade av mej beskymmerna...  allt var hakuna matata då!!!

ja har beslutat mej för att till nästa vecka ska ja ha tagit mitt beslut om vad ja ska göra till hösten... de e typ nu eller aldrig!!

nepp, sängen kallar!!! å de e faktiskt skönt att sova själv för ovanlighetens skull.. ja har vant mej... nu sover ja i hela sängen å inte bara på en sida!!! skööööönt!!!

godnatt å sov gott...

Puss å kram Nilla

fan!!! ja vet inte vad ja ska svara... fan fan fan!!!! å ju fler sekunder som går desto jobbigare blir de... vet verkligen inte vad ja ska svara!!!! vill ju inte ställa till något som ja brukar... men de kanske ja redan gjort, vill inte han ska tro, eller hoppas på något... missförstå mej inte... han e en jätte fin kille å super trevlig... men de e för tidigt för mej!!!

hmm, tänk tänk tänk!!! å trött e ja.. skulle bara vilja sova!!! thesse fick upp mej från sängen för att sticka ner en runda i byn innan hon skulle jobba!!!

naajj!!! va ska ja göra???

egentligen så e de inget jätte jobbigt att svara på... film å mys i soffan!!! men what!!! saken e de att ja vill inte ens ha någon tillfälligt eller vad de nu än e... ja vill inte ha något förhållande... ja vill inte ha något!!! ja kanske låter väldig anti nu mot allt.. men ja måste få ta min tid, de e bara några veckor sen mitt hjärta fullkommligt slets isönder... ja måste få läka!!!

usch, har så dåligt samvete för ja vill inte vara elak eller dissa honom... men kan kan verkligen inte träffa någon nu!!! de kommer bara bli skit av allt... ja e för förvirrad i mej själv...

nee... nu måste ja svara något till honom!!!

ja hade redan huvudbry innan... snart exploderar min hjärna känns de som!!!

puss haj...

ja kan inte säga att ja gjort ett misstag.. men ja var inte redo för de....  :S

ja ångar de inte... men de var varken rätt eller fel...  

måste tänka efter hur ja vill ha mitt liv....
klockan e nu 05.18, precis kommit hem,  tillbaka i samma mönster som innan... först en, sedan en bästa vän, usch!!! fan ja måste skärpa mej NU!!!!! de här går inte längre!!!!!



you can tell the sun in his jealous sky as we walk in fields of gold.....



puss Nilla....

Undrar du nånsin....ibland.....nån gång.....hur jag mår? Vad jag tänker på? När du lägger dig på kvällen, tar du oxå upp mobilen o e nära att skriva gonatt, du vet, sådär som vi gjorde varje kväll? Vad fyller du nu din vardag med, som du förut fyllde av saker som hade me oss o göra..? Vad tänker du nu på, där du förut tänkte på mig...? Vad ägnar du nu mornarna åt, när du förut låg o skrattade o morgon-kelade med mig...? Undrar du....nånsin....ibland....nån gång......?

dessa raderna är skrivna av en tjej på lunarstorm som heter Alltid_87 där!!!
på något märkligt jävla vis så kändes de precis som att orden blev tagna från min mun å nerskriva!!


usch, hur stark ja än känner mej förtillfället så finns de små saker som kan bryta ner en direkt...
de e klart ja undrar vad du gör, vad du tänker på, vilka du umgås med, vad för roligt du hittat på med...
de e klart ja undrar vad du egentligen känner... de e klart jag undrar över allt!!! förut visste ja.. men nu är det tomt!!!




tack tomas, min underbara låtsas bror... ja fick ett sms av honom, han visste inte själv att han hade jävligt bra timing.. ja var sårad, ensam å kände mej bara skit, var bara några sekunder ifrån att störtböla.. ensamt själv i tältet!! men ja fick ett sms med värmande ord som fick mej att förstå att ja e inte ensam i världen bara för att ja inte har emil längre....

Detta skrev han 14/6 03:39
"Förlåt för att jag ringde så sen syster. Älskar mer än vad det verkar som, hoppas du vet det, Älskar dig pusspuss"

tårarna kom aldrig... bara en styrka som fick mej att fatta att jag skulle ta mej i kragen å fortsätta med mitt liv...
tänk vad några små ord kan göra...

och det känns mycke lättare, ja e inte arg längre... men ja e fortfarande sviken!!! kommer aldrig att lita på honom igen... tråkigt men jag bara vet de!!! de jobbigaste e att jag trodde han hade förändrats.. att han inte gjorde så mer... de gör så jävla ont!!! tror inte han vet själv hur ont de gör att bli sårad på de viset!!! om han hade vetat de hade han nog aldrig gjort så...

den först frågan ja ställde mej var kan ja någonsin lita på en kille igen?? men när allt sjunkit in så insåg ja att alla e inte som honom...  bara för han gör så betyder inte de att alla e likadana!!! då hade de ju varit skitsamma här i livet!!!

jag varken kan eller vill förstå varför du gjorde som du gjorde... men jag hoppas du tyckte de var värt de!!! du säger att du ångrar dej å att de var illa gjort... men på ett sätt hade de kännt bättre om du sa att de var något du ville egentligen.. att du inte ångra dej de minsta!!! hade du sagt något till mej överhuvudtaget om de inte hade varit för ja såg dej?? måste kännts jobbigt för dej att bli påkommen... du kunde inte skylla på något!!!

en dag kanske du har blivit vuxen å står för dina handlingar å tar ditt ansvar... den dagen kanske ja kan träffa dej igen utan att känna att ja bara vill skrika på dej hur jävla dum i huvudet du var den kvällen!!! usch... fasar redan för vår klassåterträff, se dej i ögonen!! dom ögon ja en gång älskade att se djupt in i... för bakom dom fanns den underbaraste människan ja mött!!! nu ser ja bara svek, brutna löften, tomma ord...  du sa att ja betydde allt för dej... att du inte var lycklig utan mej... ja ser de bara som skitsnack nu.. de sa du bara en dag innan du agerade som ett heders svin!!!

ja kan inte fatta att du la energin å pengarna på att komma å hälsa på mej en vecka innan... eller de kanske var värt de för ett säkert knull!!! allt de du sa... att ja var underbar å att du aldrig tyckt om någon så mycke som du tyckte om mig!!! betydelselösa ord...  nu i efterhand har ja bara kännt mej utnyttjad, både på mina känslor å min kropp!! å de värsta e att de e du som fått mej att känna de så...  dej.. som ja en gång älskade mest av allt, som ja delade allt med... du var mitt allt, mitt liv!!! varför har du gjort såhär mot mej??? du har tagit mitt hjärta å slitit sönder det i småbitar... nu står ja här å försöker lappa ihop det igen... men de kommer alltid fattas några bitar!!! bitar som du tagit ifrån mej föralltid...  de finns en bit ja så gärna vill hitta å den heter tillit...  om du tar den ifrån mej så finns de ingen chans i världen att ja skulle kunna förlåta dej för vad du gjort!!!!

ja hoppas du inser att du inte kan hålla på så här i framtiden Emil....

om du läser detta så får du gärna ha funderat ut en ursäkt... ett riktigt förlåt... å inte något fjantigt sms, ja tar de inte på allvar då, ja lyssnar inte på dej om du inte säger det till mej...

eller du kanske inte menar de överhuvudtaget!!!  vad vet ja egentligen????

in deed!!! för bara ett halvår sen såg jag mig själv som en av de lyckligaste som gick i ett par skor... jag hade allt kändes det som!! lägenhet att flytta in i, jag hade gått färdigt min utbildning, hade pojkvän, och skulle åka iväg på en drömresa till dubai!! inget beskymmrade mig, inte ens att jag inte hade fått ett jobb efter plugget och att ja hade studieskulder.. nej!! de där var bara en piss i nilen för mig!!! allt skulle lösa sig... för jag hade honom!! han.. kärleken i mitt liv, han ja skulle kunna dö för vilken dag som helst!!! jag var så kär att inget annat spelade roll i stort sätt.. jag var så lycklig för vi skulle bli sambos, i en av de charmigaste lägenheterna jag sett!!! röda mattan var utrullad för mej... och allt var bara bra!!! vi flyttade ihop den 2/1-08 och vi hade de bra trots att de var mycket stress med att hitta ett jobb, ha råd till hyran och få mat på bordet... vi hade ju ändå varandra!! det var som att sväva på moln... för jag var inte nere på marken alla gånger!!! dagarna gick.. ja jobbade dag, han kväll så vi sågs kanske två timmar per dag... tråkigt!! de resulterade i att vårt kärleksliv inte var detsamma.. vi pratade om de och hur vi skulle få det att funka.. vi båda var överrens om att vår kärlek var så stark att det skulle gå!! vi behövde bara hitta gnistan igen!! några dagar gick sen blev de påsk å vi åkte hem till våra respektive familjer!!! vi kom hem till vår lägenhet igen.. men de var lite stelt...

Han skulle åka hem igen till sin hemstad för att göra ett faderskaps test, och han åkte flera dagar tidigare än vad ha behövde.. jag frågade ifall de var att han ville komma bort från mig i några dagar men det påstod han att det inte var!!! jag följde honom till bussterminalen... det visade att det skulle bli fem dagar av ett rent helvete för mig!!! han svarade inte mig när ja ringde eller skickade sms, ja blev sjuk å ville bara höra hans röst, ville bara ha hans stöd till att ja skulle till läkaren... men icke!!! när han var hemma träffade han sitt ex, "råkade" tydligen somna där hos henne... det jobbiga var att ja hade en sån där magkänsla som sa att det inte stod rätt till... men han berättade inte förräns han var hemma igen att de var hans ex han varit hos!!! usch... de e nästan så jag börjar gråta igen så hjärtuppslitande allt detta har varit, eller fortfarande är!!! iaf, han kom hem efter fem dagar.. på kvällen så släppte han bomben.. han sa att han hade fått jobb och skulle flytta tillbaka till sin hemstad, han skulle säga upp lägenheten kommande dag!!! allt blev som en chock för mig... ja fattade ingenting... ja spydde å kunde inte sova!! tårarna bara rann ner från mina kinder... ja hade inget att säga emot... han hade bestämmt sej... utan att säga ett ord till mej.. inte ens en liten vink fick ja om att han ville göra slut!!! det gick några dagar.. och eftersom allt kom så plötsligt så började ja ana att något annat hade hänt!! han hade ju varit hos sitt ex o t.o.m sovit där... ja konfronterade honom å frågade ifall det hänt något där.. men han nekade!!! men på något sätt så visste ja att de inte var hela sanningen..en kväll gjorde ja en dum grej, när han stod i duschen läste ja hans sms... det som stog där ifrån hans ex e inget man vill läsa... det sårade mej så sjukt mycke.. hjärtat började slå som fan!!! ja bara tog min jacka och väska å stack ut i malmönatten helt själv!!! efter en stund ringde han mej å frågade vart ja tog vägen... fan va arg ja var!!!! när jag tänker på det så har han sårat mig så jävla många gånger under de 353 dagarna (eller hur många de nu än var) som vi var tillsammans... han har gjort det både medvetet och omedvetet... men på något lustigt sätt så alltid när vi har bråkat har det allt till slut alltid varit mitt fel!! även om de var jag som var arg på honom från början!!

usch, i en månad var de bråk å tårar!! sen flyttade vi ifrån varandra.. en väldigt uppslitande dag!!! dagen efter ja kommit till tomelilla igen var ja jätteledsen å kände att ja bara behövde växla några ord med honom... men jag fick ett klick i luren!!! fick ett långt sms nån minut efter att han sov å inte kunde svara men ändå fortsatte han att skriva om hans dag varit å bla bla bla... märkligt!!! ja förstod att han inte var hemma... de känns förjävligt att först vara en speciell person för någon å sen kan de bara vända så blir man luft!!! efter några dagar med tårar beslöt ja mej med stöd från vänner å familj att ja inte ska rätta mej efter honom.... ja började umgås jättemycke med mina vänner å hittade på roliga saker, festade, gick långa promenader!!! å detta tyckte han var jobbigt för nu lät jag mycket lyckligare å gladare.... så då började passa sig igen... han skickade sms flera gånger om dagen där han förklarade hur mycke han sakna å tänkte på mej.. han önskade att han var hos mej.. att ja betydde allt för honom, och han var inte lycklig utan mej!!! så DUM som ja e lät ja mej själv tro på dehär... usch!!! ångrar de bittert idag!!! men han kom ner å hälsade på mej en helg med sina vänner för dom skulle på tosselilla å sen ut på kvällen... han å jag sov tillsammans, å ja, de var inte bara sova!!! när han åkte hem igen kändes de inte så jobbigt... men på kvällen ringde han mej å sa att han saknade mej så himla mycket att han tänkte hälsa på mej i några dagar... å de gjorde han!!! dom här dagarna var precis som när vi var tillsammans å alldeles nykära!!!
denna gången var det jätte jobbigt när han åkte... för känslorna kom tillbaka på nåt märkligt jävla sätt!!! dagarna som följde nästan tok smsa vi till varandra att vi sakna varandra så himla mycket... men vi skulle ju ses på hultsfreds festivalen!!! veckan efter....

tisdag den 10/6-08 sätter ja å jenny oss i bilen på väg upp till festivalen!!! jag får sms från honom att han hoppas på att ja inte kommer göra något me nån annan i hultsfred för de hade sårat honom och han hade blivit jätte besviken!!! å klart ja inte skulle göra något.. han betydde alldeles för mycket för mej för ja skulle riskera hans å mitt förhållande för en dum grej på fyllan!!! på onsdags kvällen kom han dit med sina vänner.. dom skulle slå camp med oss men redan från början märkte ja att de ville dom inte!!! han ringde inte mej, han ville knappt att ja skulle möta upp dom så dom kunde hitta oss!! vi bråkade en del den natten... men tills slut blev vi vänner.. å vi kröp ner tillsammans i tältet!! tidigt på morgonen så sticker han, sägen knappt hejdå utan ja kände lite att ja tvingade honom till de!!! dagen gick... ja skickade sms till honom lite senare att de hade varit trevligt att ses nåt mer... inget svar!! men senare ringde han å sa att ja kunde komma bort till hans camp för dom skulle vara där.. å när ja å jenny hade kollat på lite konserter så var vi på väg hem för att sova men så kom ja på att vi skulle hälsa på honom först!!! vi kilade bort där... ja kom in i hans camp å hans kompis berättade att han satt inne hos grannen.. ja går dit!! han sitter med ryggen halvt emot mej, ser mej inte!!! å precis när ja skulle knacka på hans axel så kysser han tjejen som sitter brevid honom, ja blev helt paff.. ja å jenny kollade frågande på varandra!! ja kollar på honom igen å då kysser han tjejen igen... han såg mej inte!!! ja slog till honom å gick!!! hela mitt hjärta brast i de sekunderna... hela min tilltro försvann, allt ja någonsin känt för honom vände till en avsky!!! han visste om att de var de som ja aldrig kunde förlåta, det var de som sårade mej mest i hela världen!!!! p.g.a honom så vet ja inte när ja kan lite på killar igen.. om ja nånsin kan de överhuvudtaget!!! även om vi inte var tillsammans när det hände så gjorde de ändå ont... för han hade mage till att säga till mej att han hade blivit sårad å ledsen ifall ja gjort något!!! han skulle bara veta hur de känns!!! ett år rent åt helvete... ja pluggade till reseledare å de gav ja upp för hans skull.... ja kunde varit ute i världen nu istället för att sitta å gråta!!! ja försöker verkligen att inte bli bitter eller hata honom... men ja har hela tiden sett till så han skulle ha de bra, ja har funnits där i alla väder.. han har fått allt på ett silverfat!!! ja fick ett brustet hjärta!!!

Han heter Emil Ahlberg och kommer från Ljungby i Småland... en gång gjorde han mej lyckligast i världen, idag har han trasat sönder min själ... de e inte så jävla svårt att säga förlåt, å iaf komma på nån anledning till varför det var värt de.. ljug för mej om det är så!!! men ja vill gå vidare i livet.. sträva efter mina egna drömmar å inte anpassa mej till dina längre!!! när du gjort så här så önskar jag att jag aldrig träffat dej, aldrig låtit mig själv älska dig!!! jag älskade dig mer än livet!!!! och nu när du inte finns här längre vad finns de då kvar????

jag vet att hela livet inte handlar om kärlek... men just nu är det svårt att se!!!

detta ska vara min väg tillbaka...