Dagarna går...
och det känns mycke lättare, ja e inte arg längre... men ja e fortfarande sviken!!! kommer aldrig att lita på honom igen... tråkigt men jag bara vet de!!! de jobbigaste e att jag trodde han hade förändrats.. att han inte gjorde så mer... de gör så jävla ont!!! tror inte han vet själv hur ont de gör att bli sårad på de viset!!! om han hade vetat de hade han nog aldrig gjort så...
den först frågan ja ställde mej var kan ja någonsin lita på en kille igen?? men när allt sjunkit in så insåg ja att alla e inte som honom... bara för han gör så betyder inte de att alla e likadana!!! då hade de ju varit skitsamma här i livet!!!
jag varken kan eller vill förstå varför du gjorde som du gjorde... men jag hoppas du tyckte de var värt de!!! du säger att du ångrar dej å att de var illa gjort... men på ett sätt hade de kännt bättre om du sa att de var något du ville egentligen.. att du inte ångra dej de minsta!!! hade du sagt något till mej överhuvudtaget om de inte hade varit för ja såg dej?? måste kännts jobbigt för dej att bli påkommen... du kunde inte skylla på något!!!
en dag kanske du har blivit vuxen å står för dina handlingar å tar ditt ansvar... den dagen kanske ja kan träffa dej igen utan att känna att ja bara vill skrika på dej hur jävla dum i huvudet du var den kvällen!!! usch... fasar redan för vår klassåterträff, se dej i ögonen!! dom ögon ja en gång älskade att se djupt in i... för bakom dom fanns den underbaraste människan ja mött!!! nu ser ja bara svek, brutna löften, tomma ord... du sa att ja betydde allt för dej... att du inte var lycklig utan mej... ja ser de bara som skitsnack nu.. de sa du bara en dag innan du agerade som ett heders svin!!!
ja kan inte fatta att du la energin å pengarna på att komma å hälsa på mej en vecka innan... eller de kanske var värt de för ett säkert knull!!! allt de du sa... att ja var underbar å att du aldrig tyckt om någon så mycke som du tyckte om mig!!! betydelselösa ord... nu i efterhand har ja bara kännt mej utnyttjad, både på mina känslor å min kropp!! å de värsta e att de e du som fått mej att känna de så... dej.. som ja en gång älskade mest av allt, som ja delade allt med... du var mitt allt, mitt liv!!! varför har du gjort såhär mot mej??? du har tagit mitt hjärta å slitit sönder det i småbitar... nu står ja här å försöker lappa ihop det igen... men de kommer alltid fattas några bitar!!! bitar som du tagit ifrån mej föralltid... de finns en bit ja så gärna vill hitta å den heter tillit... om du tar den ifrån mej så finns de ingen chans i världen att ja skulle kunna förlåta dej för vad du gjort!!!!
ja hoppas du inser att du inte kan hålla på så här i framtiden Emil....
om du läser detta så får du gärna ha funderat ut en ursäkt... ett riktigt förlåt... å inte något fjantigt sms, ja tar de inte på allvar då, ja lyssnar inte på dej om du inte säger det till mej...
eller du kanske inte menar de överhuvudtaget!!! vad vet ja egentligen????
den först frågan ja ställde mej var kan ja någonsin lita på en kille igen?? men när allt sjunkit in så insåg ja att alla e inte som honom... bara för han gör så betyder inte de att alla e likadana!!! då hade de ju varit skitsamma här i livet!!!
jag varken kan eller vill förstå varför du gjorde som du gjorde... men jag hoppas du tyckte de var värt de!!! du säger att du ångrar dej å att de var illa gjort... men på ett sätt hade de kännt bättre om du sa att de var något du ville egentligen.. att du inte ångra dej de minsta!!! hade du sagt något till mej överhuvudtaget om de inte hade varit för ja såg dej?? måste kännts jobbigt för dej att bli påkommen... du kunde inte skylla på något!!!
en dag kanske du har blivit vuxen å står för dina handlingar å tar ditt ansvar... den dagen kanske ja kan träffa dej igen utan att känna att ja bara vill skrika på dej hur jävla dum i huvudet du var den kvällen!!! usch... fasar redan för vår klassåterträff, se dej i ögonen!! dom ögon ja en gång älskade att se djupt in i... för bakom dom fanns den underbaraste människan ja mött!!! nu ser ja bara svek, brutna löften, tomma ord... du sa att ja betydde allt för dej... att du inte var lycklig utan mej... ja ser de bara som skitsnack nu.. de sa du bara en dag innan du agerade som ett heders svin!!!
ja kan inte fatta att du la energin å pengarna på att komma å hälsa på mej en vecka innan... eller de kanske var värt de för ett säkert knull!!! allt de du sa... att ja var underbar å att du aldrig tyckt om någon så mycke som du tyckte om mig!!! betydelselösa ord... nu i efterhand har ja bara kännt mej utnyttjad, både på mina känslor å min kropp!! å de värsta e att de e du som fått mej att känna de så... dej.. som ja en gång älskade mest av allt, som ja delade allt med... du var mitt allt, mitt liv!!! varför har du gjort såhär mot mej??? du har tagit mitt hjärta å slitit sönder det i småbitar... nu står ja här å försöker lappa ihop det igen... men de kommer alltid fattas några bitar!!! bitar som du tagit ifrån mej föralltid... de finns en bit ja så gärna vill hitta å den heter tillit... om du tar den ifrån mej så finns de ingen chans i världen att ja skulle kunna förlåta dej för vad du gjort!!!!
ja hoppas du inser att du inte kan hålla på så här i framtiden Emil....
om du läser detta så får du gärna ha funderat ut en ursäkt... ett riktigt förlåt... å inte något fjantigt sms, ja tar de inte på allvar då, ja lyssnar inte på dej om du inte säger det till mej...
eller du kanske inte menar de överhuvudtaget!!! vad vet ja egentligen????
Kommentarer
Trackback